ANNONSPLATS

Arkiv för kategori ‘Kustkultur’

Hållbart torskfiske

fredag, 1 oktober, 2010 [Författare: KR 416/Björn Geijer]

Glädjande nog finns nu rapporter om att bestånden av torsk verkar återhämta sig något i Östersjön. Främst det östra beståndet har vuxit till, men även det västra verkar vara på gång. Fiskeriverket har beslutat om höjning av torskransoner i västra Östersjön (se www.fiskeriverket.se).

Hur ska man undvika att bestånden åter går ner? Jag kan inte låta bli att dra en parallell till hur man utvecklade älgstammen i mitten av 1970-talet. Viltvården hade tidigare infört ”kalvförbud”. Man undvek att skjuta kalvar för att spara återväxten. Resultatet blev att man fick en för ung älgstam. Djuren var för unga för att reproducra sig och avkastningen av jakten blev mager. Älgstammen fick svårt att växa till.

Så vände man på resonemanget och införde ”koförbud” istället. Vuxna kor med några år på nacken nedkom ofta med två kalvar istället för en. Man kunde skjuta fler djur men fick kvar den produktiva delen, älgkorna. Inom ett fåtal år svarade älgstammen på det förändrade uttaget och växte rekordartat.

Samma förhållande borde råda i de flesta djurpopulationer. Man ska väl inte dra några förhastade slutsatser, men hittils har man bara talat om att spara småfisken när det gäller att rädda torskbestånden. Varför inte tillämpa samma resonemang här? En stor torskhona lägger mycket mer rom än en liten. Kanske har hon också bättre förmåga, erfarenhet att lägga rommen effektivt? Kanske har hon bättre dragningskraft på torskhannar? Resultatet i så fall borde bli mängder av torskyngel.

Kan man fiska torsk selektivt och spara stortorsken? Ja, tekniken finns. Det finns trålar som ”släpper ut” småfisk, så kallad BACOMA-trål . Och det finns trålar som selekterar ut fiskar över en viss storlek men hjälp av en rist. De används exempelvis vid fiske efter havskräfta.

En kombination av dessa två redskap borde kunna selektera fram en fångst av lagom stor torsk. De största reproduktiva fiskarna sparas, liksom de alltför små ynglen. Torskbestånden borde få en bättre förutsättning för tillväxt.

Ja, det här är en idé som kanske skulle vara värd att prova. Älg och torsk är visserligen inte närstående djurarter, men vissa grundläggande principer borde ha tillämpning. Forskning kanske kan ge svar, men vad finns det att förlora på att använda tekniken så som jag skisserat. Redskapen borde inte bli avskräckande dyra.  Resultatet borde visa sig på några års sikt och i sig vara ett forskningsresultat.

Strandskydd kontra pengar

onsdag, 29 juli, 2009 [Författare: KR 416/Björn Geijer]

Vilket bra jobb Sveriges Radio gör, när man visar på tankarna bakom dispenser inom strandskyddsområden på Gotland. Landshövding Marianne Samuelsson avslöjas i en dold inspelning som en av hennes medarbetare gjort, i ett resonemang om att ta särskild hänsyn till större företagare som vill bygga ut vid strandskyddat område. Dessutom i ett område där strandskyddet är 300 meter istället för de normal 100, alltså speciellt skyddsvärt område. Det speciella fallet gällde en jordbruksfastighet, menar Samuelsson. Jo, där finns undantag ”för byggnader, anläggningar, anordningar och åtgärder som behövs för jordbruket, skogsbruket eller yrkesfisket”. Hur kan exempelvis en tennisbana motiveras på en jordbruksfastighet? Här gällde det ett stängsel – för att stänga inne djur eller ute människor?

Som försvar för sitt ställningstagande pekar hon också på ett hundratal liknande ärenden, där dispenser beviljats det senaste året (det låter som många). Alltså skulle det inte vara fråga om särbehandling. Märkligt.  I flera av de fallen har Samuelsson alltså själv haft den avgörande rösten. Med inställningen att detta är ett sätt att gynna företagsamheten på Gotland kan man undra var likheten inför lagen tagit vägen, och vad som händer med strandskyddet. Undra på att hennes medarbetare gjorde inspelningen…

Den gotländske riksdagsledamoten Rolf K Nilsson kritiserar Samuelsson och menar också att hon inte är ensam om sitt tankesätt. Tyvärr har han säkert rätt i sitt antagande. Det här är ett exempel på hur god tillgång till stränder medför risk för att pengar får styra och kommuner med dålig ekonomi kommer att falla till föga. Man knaprar på sitt kapital av fria stränder.Tänker på kort sikt.

Låt oss slå vakt om detta!

Låt oss slå vakt om detta!

När vi nu sedan 1 juli har fått ett uppmjukat strandskydd blir faran ännu större. Tanken med att förstärka skyddet i områden som är hårt exploaterade och mjuka upp det i mer orörda områden är helt galen. Det medför naturligt vis på lång sikt att bebyggelse smyger sig ner till stränderna i tidigare helt orörda områden.  Och har man väl börjat bygga, är det lättare att fortsätta. Där en dispens är given är det naturligtvis lättare att få ytterligare en, osv.

De flesta människor tycker om att vistas nära vatten och vem vill inte ha stradtomt? Därför har strandskyddet så som det har varit utformat varit en av våra viktigaste lagar för att behålla tillgången till fria stränder. Därför räcker det inte med naturreservat och nationalparker. Det här insåg man när strandskyddslagen kom till från första början. Tack vare det har vi i dag så pass mycket fri strand i Sverige, ett arv att bevara på lång sikt.

Riv upp beslutet om uppmjukning av standskyddet! Återta den gamla lagen eller förstärk skyddet ytterligare! Pengar ska inte få avgöra i dispensärenden!

Läs också (och lyssna):

Tips: Gör en sökning på strandskydd gotland. Det ger mycket intressant läsning!