ANNONSPLATS

Arkiv för mars, 2009

Det viktiga strandskyddet

tisdag, 31 mars, 2009 [Författare: KR 416/Björn Geijer]

En uppmjukning av strandskyddet med mer flexibla regler, det ska bli lättare att få bygga nära vatten i kommuner med god tillgång på stränder och lågt befolkningstryck, svårare nära storstäder med högt befolkningstryck, det anser miljöministern är rätt.

strandskyddVi har haft ett ganska starkt strandskydd i Sverige ända sedan 1950-talet, för att förstärka allemansrätten. Tack vare det har vi undsluppit att praktiskt taget alla sjöar, öar och stränder är bebyggda och oåtkomliga för fritt friluftsliv. Exempelvis i Tyskland är en sjö med fria stränder något helt utopiskt.

Om man nu lättar på reglerna i glesbygdskommuner med gott om sjöstrand kommer sakta men säkert detta unika med fria stränder att försvinna. Argumentet att det ger dessa kommuner ökade möjligheter tilll inflyttning är väl det mest kortsynta man kan tänka sig. Varje nybebyggelse vid en strand blir oåterkallelig. Man kan inte återställa stranden. För all framtid har man förstört den resurs en fri strand är.

Redan nu är många kommuner utsatta för ett hårt tryck från bemedlade personer som vill bygga vid vatten. Exemplen på tivelaktiga dispenser är  många. Det är snarare dags för en förstärkning av strandskyddet. Idag gäller avståndet 100 m från stranden. Det borde kanske vara 300 m generellt?

Fler om strandskydd:

Horsstensleden – ny farled förbi Sandhamn?

tisdag, 31 mars, 2009 [Författare: KR 416/Björn Geijer]

Tidigare känd under namnet Rödkobbsleden, nu Horsstensleden, planeras en ny farled in mot Stockholm. Det är förbi Sandhamn norr om Sandön – Korsö, ut på på Horsstensfjärden – Rödkobbsfjärden och in norr om Eknö som leden skulle dras. Från södra Kanholmsfjärden blir leden den samma som idag.

Avsikten är att förbättra sjösäkerheten och att öka möjligheterna för stora kryssningsfartyg att gå in till Stockholm. Utredningarna och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) visar på tre alternativa lösningar, i korthet:

  1. Den nya leden byggs och gamla Sandhamnsleden behålls.
  2. Den nya leden byggs och gamla Sandhamnsleden läggs ned.
  3. Den gamla Sandhamnsleden rustas upp och breddas för att motsvara nya krav.

Vid en första genomläsning verkar det som om man gått grundligt tillväga och det skulle gå att genomföra leden med någorlunda ringa miljöpåverkan. Men efter att ha läst de yttranden som inkommit, tänker man efter en gång till. En mängd skrivelser och remissyttranden finns att läsa. Utifrån egna intressen görs helt olika bedömningar av MKB:n.

ferjor

Naturligtvis är sjösäkerhet ett tungt vägande skäl för en ny led. Alla som gått Sandhamnsleden med liten båt vet hur trångt det blir när ett större fartyg dyker upp. Sträckningen över Rödkobbsfjärden går över friare vatten, även om en del passager också där blir trånga. Sedan blir det ett farligt hörn vid Hasselkobben, innan man ansluter till den befintliga leden in till Stockholm.

Motargumenten till en ny led är främst miljöskäl, störningar i skyddsvärda natur-  och kulturområden samt ifrågasättande av behovet. Bland annat kritiseras beräkningar av luftföroreningar, hur friluftsliv, turism och lokalt fiske påverkas. Erosion genom svallvågor diskuteras i MKB:n, och även de tryckströmmar (avsänkningseffekt) som stora fartyg orsakar. Inget av yttrandena tar upp den saken.

Behovet av leden anses också ha minskat, eftersom huvudelen av Finlandsfärjorna väljer Furusundsleden för att lägga till vid Mariehamn. Frågan ställs också om leden in till Stockholm kanske ändå innehåller ”flaskhalsar” som inte kan svälja ökad trafik med stora kryssningsfartyg. Alternativt skulle trafiken styras in till Nynäshamn och turisterna färdas med buss eller tåg till Stockholm.

I sommar (2009) kommer Sjöfartsverket att lämna in sin ansökan till regeringen.

Uppgifterna är hämtade på http://www.inmisjo.nu/

Läs också:

SBU:s förslag om båtkörkort

lördag, 28 mars, 2009 [Författare: KR 416/Björn Geijer]

Om vi nu ska få ett båtkörkort i Sverige, är det ju viktigt att det också innebär en förbättring av sjösäkerheten. Förslaget från SBU har några frågetecken, tycker jag.

Paragraf 1 beskriver båttyp som ska utgöra gräns för när båtkörkort ska krävas: ”Fritidsbåt vars skrov har en största längd av minst 7 meter och/eller kan göra en fart genom vattnet av mer än 10 knop…”

Traditionellt har ju gränsen 12 m längd  och 4 m bredd utgjort gräns för när kustskepparbevis krävs, så det är ju naturligt att man sätter längd som gräns även nu.

Om man tänker praktiskt på det borde båtens vikt ha större betydelse. Det är naturligtvis viktigare att en tung båt framförs på ett säkert sätt än en lättare. Vid en kollition eller grundstötning blir ju konsekvenserna mycket värre om båten är tung, oavsett hur  lång den är. Man kunde ha en gräns för deplacement, alltså vikt, överstigande 1,5 ton och fart över 10 knop.

Paragraf 2 i förslaget behandlar högfartsprov. Fartgränsen 30 knop kan tyckas vara lite väl hög. Men ännu märkligare är det kryphål man öppnar i den här formuleringen: ”…eller innehaft bevis på godkänd utbildning enligt § 1 i minst två år, samt ha fyllt 18 år.”

Om man skaffar sig förarbevis när man är sexton och paddlar kanot i två år, så är man sedan automatiskt godkänd att köra högfartsbåt när man fyllt 18 år. Verkar det rimligt?

http://www.batliv.se/batforarintyg.asp

http://www.batliv.se/batforarintyg/Forarbevis_kungorelse_forslag_SBU2.pdf

Erfarenhet, hjälp och tips

tisdag, 3 mars, 2009 [Författare: Webansvarig]

Så här i början vill vi gärna veta vad som känns bra, vad som känns bakvänt och vad som kan förbättras. Som du säkert redan gissat använder vi WordPress för den här Kustbloggen. Det är ju ett vida spritt och välrenomerat program för bloggning och vi hoppas att det ska motsvara våra förväntningar.

Därför har vi skapat kategorin Fixa Kustbloggen – här kan du berätta för oss och andra om dina erfarenheter. Skriv ett inlägg i den här kategorin! Vi lovar att svara med kommentar eller ett inlägg så fort vi kan.

Glöm inte att läsa Tips & Hjälp!

Kustguides ratt